​Tiden för harmoni och total saknad är här…och nu blir det både varma och kalla tankar.

Julen, för mig är det den vackraste tiden på hela året. Jag börjar njuta många månader innan av vetskapen att jag snart ska vaggas in i det som kallas julefrid och julkänsla. Det är så vackert med denna tid på året tycker jag. Att bygga en stämning ifrån insidan tillsammans med attribut som att klä granen, skapa traditioner, pynta huset, tänka ut julklappar som ska glädja mottagaren, dofterna av det vi bakar och musiken som kan föra mig år bakåt i tiden till olika perioder av mitt liv med minnen som kommer till mig med glädje.

Julen, för andra kan den vara en plåga. En tid då vare sig ro eller harmoni infinner sig. Då det inte finns tillräckligt med pengar på kontot för att fira så som ”alla andra” eller ens för att få mat på bordet. Den där uppblåsta dagen – julafton – kanske måste (eller självvalt) spenderas helt ensam för att vänner och familj inte finns. Vissa härdar ut, vissa lever den dagen som de övriga under året, vissa flyr till suddigheten i sitt inre med hjälp av starka drycker, andra reser till platser på jorden där dagen inte blir så inrutad som här, en del avstår att fira helt frivilligt och andra har ångest av utanförskapet som blir så hårt så hårt.

I år fanns det ett inlägg på vårt lokala forum på Facebook där en man som inte ville sitta ensam en jul till. Han, denna modiga man, bjöd in andra som också satt ensamma att fira med honom. Jag och min man pratade om det och beslöt att bjuda in honom till oss om det var så att han inte fått något sällskap. Tyvärr hade han tagit ett extra jobbpass eftersom ingen hört av sig…vi fick så dåligt samvete över att vi inte hört av oss tidigare och så dumma vi kände oss att vi inte genast bjöd honom till oss…kanske kunde vi fått ge honom en känsla av gemenskap… och vi hade kanske funnit en ny vän.

Utanförskap är hemskt. I år har det blivit extra tydligt i vår familj och även för en mycket kär vän. Det är tungt att ens tänka på det. Det är också belagt med någon slags skämsetikett att den som blir utsatt för utanförskap är den som ska skämmas. SÅ FEL!!! Jag tänker inte skämmas längre. Utfrysning är ett verktyg i händer på människor som jobbar efter en agenda med ofina ändamål. Fult. Falskt. Fruktansvärt. Att dessutom inte få respekt för det företag man själv valt att bygga upp…vem kan ta på sig rätten att veta vad som är bäst för mig?! Har ni någonsin hört mig klaga på mitt jobb? NEJ! För MIG är detta det bästa som hänt mitt i mitt yrkesliv så när ens ”vänner” inte kan stötta min glädje i det…hmmm…. Sådana människor måste jag lära mig att förlåta så att jag kan gå vidare. Ändå kan jag undra ”ihjäl mig” ibland över vad sjutton jag har gjort för fel…jag undrar när jag har varit så vidrig mot någon så att jag ska bli behandlad och till och med ignorerad så här….så jag måste jobba på det själv. Byta mina tankar mot andra – bryta paradigmen - gå vidare genom förlåtelse. Släppa dem.

Julen, för mig en tid för att fundera. För mig en tid att ta vara på det jag har istället för att önska något jag inte har. En tid för mig att glädjas med de jag bryr mig om. En tid att tänka lite extra på de som inte har samma förutsättningar som ”alla andra”. En tid då gåvor inte behöver handla om lyx utan tanke. Det vackraste man kan ge är något som visar att man lyssnat på vad mottagaren sagt under året – det är OMTANKE tycker jag. I år firar vi med mina föräldrar. De finaste föräldrar man kan få ha. De är fyllda av omtanke och kärlek. Det blir aldrig tråkigt ihop med dem. Pappas ”urdåliga” skämt och mammas hembakade fika fyller dagarna åt oss. Vi spelar kort och pappa spöar oss alltid.. vi ska mysa, äta för mycket och skratta åt gamla minnen.

Med hopp om att din jul blir magisk önskar jag <3 God <3 Jul <3

<3 Jag kramar om dig och önskar livsglitter i ditt liv! <3

OBS!!! Nu skriver inte jag detta för att få sympati och hejarop – utan för att visa att ingen står ensam i vad som än händer. Om jag kan öppna mig och berätta om mina svarta hål så kanske inte andra behöver falla så hårt ner i sina. Om vi är många som upplever saker så blir igenkänningen viktig och man behöver inte känna att man är ensam. Om jag ”som är så himla glad och rolig” också har ont i mitt hjärta och kan gå vidare så kan andra också det. Så jag vill bara väcka uppmärksamhet i en tid som passar för förlåtelse, insikt och nya tankar. Vi äger vårt eget inre. Ingen annan kan döma oss om vi inte ger dem tillåtelse till det. Det är inte lätt..jag vet! Jag ältar jag med.. men jag tror att vi alla mår bättre om vi kan släppa. In med nya tankar. In med nya värden. De som inte har vett att uppskatta DIG för den DU är – är inte värda din energi! Om vi vågar lyfta på locket till vårt eget mörker så kan andra få känna igen sig och komma fram i ljuset av sina bästa JAG! <3 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments