Hur många FITTOR i världen finns det?

Jag har här skrivit en text med ett starkt innehåll – det kanske retar dig – då har du några lätta val, scrolla vidare eller plocka bort mig här och lev lyckligt i alla dina dagar. Eller så läser du, blir berörd och kanske håller du med och delar, kanske idiotförklarar du mig. Eller så håller du inte alls med mig. Det är upp till dig. Jag tar ansvar för det jag skrivit, jag hoppas att du tar ansvar för det du tänker skriva. <3

Du som känner mig vet att ordet fitta är inte ett ord jag använder (mera än i om det är en rolig/fräck historia jag drar). Jag väljer att kalla kvinnans könsorgan för ”Paradiset” och när jag var liten benämnde vi organet med namnet ”Kisselotta” mina barn har blivit lärda att kalla det kvinnliga könsorganet Snippa och det manliga Snopp. Idag blir vi dock överösta av fittor och kukar både här och där – ifrån små barns munnar upp till vuxna såväl okända som välkända män och kvinnor i pompösa ställningar som inofficiellt svurit att vara förebilder samma dag som de valde att beträda rampljusets glans för att spegla sitt ego i fotoblixtar och dyra viner vid bjudluncher.

Det måste få ett slut.

FITTA. Ett ord som när jag var yngre mestadels användes som terminologi i filmer med pornografisk inriktning eller i vissa lite mera vågade sängkammare bakom stängda dörrar. Idag används det helt utan respekt – vare sig från sitt ursprung eller i fråga om vem som träffas av dessa fem bokstäver med olika tonlägen ifrån skojig till totalt vidrigt förnedrande. I dagens samhälle, alltså i det som är vår vardag, ger vi ordet luft och minimerar dess mottagare till ett förakt som säkert ofta landar i en total osäkerhet om värdet av sitt eget jag. Vi ska anse att detta är normalt i det avseende att det används så frekvent – men då får vi väl SLUTA att använda det så frekvent – för det är inte normalt att kalla någon annan människa fitta. Det är inte normalt någonstans! Det är inte heller normalt när ledande personer inom skolvärlden uttalar att en viss person vanligtvis hotar sina klasskamrater till livet i ett försök att översläta en för oss mycket traumatisk händelse – då har det i sanning gått för långt. Det är inte okej att hota någon en gång, det är ännu mindre okej att upprepa det, det är ännu ännu mindre okej att veta om det utan att vidta sådana åtgärder att man stoppar beteendet. När vi vänjer oss vid ord som sårar, när vi till och med övertalar elever att ”bara ta det”….då blir jag rädd. Fruktansvärt rädd. Det är absolut inte skolans jobb att uppfostra våra barn. Det är mitt och min mans finaste och mest hedervärda livsuppdrag. Vi är de som bär ansvaret för att inte våra barn vänjer sig vid att vare sig motta eller uttala sådana här knivstick av muntliga vidrigheter. De är inte perfekta, vi är inte perfekta (så tråkigt det vore) men vi har ambitionen att göra vårt bästa. Ingen ska behöva gå till sin skola, sin arbetsplats, i sin trappuppgång, i köpcentret, på gågatan, i korridoren, online eller någonstans och bära oro inför vad för ord som ska studsa mot deras hörselgångar och fångas upp i en karusell som snurrar i självkänslans hjul av uppfattningar.

Det måste få ett slut.

När vi idag slänger oss med ordet med en nedsättande tanke i beräkning vad är det då mera vi gör? Ger vi unga kvinnor respekt för sin egen kropp och rättighet till sitt kön eller ger vi dem en känsla av att vem som helst kan nedvärdera dessa fittor och att dessa flickors fittor på så vis blir lättillgängliga i den mån då de inte är av större betydelse? När ett sådant ord, som det till och med tar emot för mig att ens skriva, används frekvent i utbyte mot andra skällsord degraderar vi det som kan få vara en ömhetsbetygelse att ge sig hän åt sin egen, en nuvarande eller framtida partner för att ge och få njutning genom. Vi tar bort det vackra och låter mänskligheten se våra kvinnliga könsorgan lika lättillgängliga som en SevenEleven-butik i varje hörn…där utövarna väljer när de vill ha tillgång och roffar åt sig det de önskar. Fittorna har ju inget värde och på så vis rövar vi bort det även från ägarna. Vi fråntar dem sin rätt till nekande och inkännande om det är rätt för dem eller inte. Vi normaliserar ett icke-normalt beteende genom att påstå att tillgängligheten ligger i fitta-ord-användarens ägo.

Det måste få ett slut.

Ordet ekar på skolgårdar, ges som svar mellan syskon (oavsett könsidentitet), slungas ut mellan vänner som hälsningar, spottas ut i vrede mellan rivaler, klingar hotfullt bakom ryggar i korridorer från munnar som tillhör någon med dåliga intentioner, står skrivet på toalettväggar i smutsiga miljöer av händer som tillhör någon som i smyg måste hävda sig eller hämnas på någon där fittan får ett namn och ett avslöjat telefonnummer, sägs när personerna inte finns i rummet för att direkt sätta en person i en hierarki långt under den som talar, vrålas ut i festsammanhang, stönas ut i sovrum och bakom datorskärmar, skickas genom appar som endast visar sitt innehåll i sekunder men ändå sårar för livet, skrivs i sms, visas upp från dolda konton på våra plattformar av delad information….om och om igen tar vi ett ord i besittning och degraderar det och tar oss rättighet att styra över och nedvärdera. Vi som bär våra Paradis – hur ska vi uppfatta oss själva?

Det måste få ett slut.

Vi måste visa starka män och kvinnor som är stolta över våra könsorgan och njutningsattribut. Vi måste få lov att bara älska när kärlek finns som grund lika väl som vi får lov att leva ut våra lustar under snabba intensiva minuter i någons sällskap som bara är tillfälligt - så länge två, färre eller fler, människor är i samförstånd med samtycke i detta så är det upp till var och en och jag lägger ingen värdering kring någons sexuella preferens så länge den inte skadar eller väljer att begå övergrepp på något vis. Kärlek och tillåtande är vackert – det har vi fått se under den ljuvliga Pride-veckan där folks eget JAG har fått vara det centrala och för en stund har flaggor och kulörer fått stå som sköldar kring folks åsikter som de tyvärr har sådant oerhört behov av att uttala med negativt klingande förkastligheter. Vi borde våga fira istället för att smutskasta. Vi borde hylla våra paradis på samma lyriska sätt som Malena Ivarsson vågade utmana våra fredagskvällar i ”Fräcka fredag” med inställning att göra något fint för våra lustar. Det blev väl ett resultat som blev både bra och mindre bra – då programmet kom i en tid då det fortfarande låg lite av ”skammens täcke” över sexuella tankar…vi var nog inte så vana att prata om sex på det sättet som Malena hade tänkt sig. Det både förlöjligades och smygtittades på…

Vi måste våga vara stolta!

Vi kan inte stå upp för någon som under onyktra former uttalar vidrigheter och sedan kan undkomma med en blackout och ett fabricerat förlåt. Det är inte och kan inte kallas manligt att stå upp för en handling och ta på sig ansvar – när det så kallade ansvaret inte alls är taget… Jag vill inte ens tänka på om denne man som cirkulerat i pressen de senaste taget hade haft en annan etnisk tillhörighet, en annan politisk symbol på sitt kavajslag, en annan sambo som inte offentligt fick uttala sig….om det hade varit min man hade inte ens vår lokala lilla kolumn i dagstidningen önskat trycka mina ord om hur oskyldigt detta var genom att han, min man som trampat i klaveret, varit berusad och bett om ursäkt. Det är många som får motta bilder av avklädda könsorgan i sina meddelandekorgar från helt okända individer som tycker sig ha rätt att blotta sig digitalt i någon slags förhoppning av – ja vad då?! Chocka, flirta, få kontakt….va?! Jag kanske är brutalt omodern efter att ha haft samma man i mitt liv sedan 1992…jag kanske inte förstår dagens kommunikation. Är den positivt effektiv? Eller är den bara motbjudande? Jag skulle ju tippa på det senare alternativet…

Det måste få ett slut.

Jag önskar att vi kan få tala till varandra med respekt. Att vårt språkbruk med verbala kränkningar slutar att eskalera. Att vi låter bli att kalla varandra vid fula ord. Det börjar med mig. Det börjar med dig. Om jag lovar att inte häva ur mig sådana här ord för att förringa någons värde, för att det ”ändå inte betyder något”, för att det ”ligger i tiden att säga så”, för att det ”äh, är väl inget”, för att det sårar, för att det förvillar….lovar du då också? Om vi börjar - kan vi kanske få någon mera att våga börja sluta?! Vi kan kanske inte göra underverk – men vi kan återkalla rätten till våra underliv, våra barns framtidsuppfattningar, allas egenrätt, allas självkänsla. Det finns så mycket mera att förändra men om vi börjar här så ser vi hur långt det når.
Dela gärna blogginlägget om du håller med, eller om du inte håller med. Du kanske sitter och tänker att jag är en riktigt fitta som uttalar mig så här – och vet du vad – STOPP, jag accepterar inte att du säger så om mig. Du får behålla den åsikten för dig själv, för om DU har behov av att svärta ner mitt eller någon annans inre av din negativitet så är det faktiskt bara DITT EGET inre du bär rättigheten att smutsa ner! VI ÄGER BARA RÄTTIGHETEN ATT FÖRÄNDRA VÅRA EGNA JAG – DET ÄR INTE NÅGON ANNANS JOBB ELLER UPPGIFT – SÅ HÅLL SKITEN FÖR DIG SJÄLV!

KRAM PÅ DIG FRÅN MIG, MIMMI ABRISIUS – stå stolt, våga tacka nej till tillmälen som du inte accepterar, våga kliva in och förhindra när någon annan blir kallad löjeväckande och nedvärderande ord, våga stå upp när någon blir behandlad på ett sätt som kommer att ärra dennes själ i evighet. ALLA är värdefulla. Du är värdefull. Jag är värdefull. Till och med pompösa män med slintande tungor är värdefulla. Vi bär alla ansvar.

#vimåstevågabörjasluta #nuräckerdet #återtavärdet

Nej, nu behöver du alls inte oroa dig över min intelligens eller nivå av naivitet – jag förstår såklart att ordet eller ord med samma typ av betydelse såklart har brukats även i andra tider men jag har haft den stora lyckan att gå igenom fullgången grundskola, gymnasieutbildning, påbyggnad av gymnasieprogram, komvuxutbildning samt högskolestudier UTAN att ha behövt svara på tillmälet fitta. Jag är en kvinna som absolut inte vill bli in-kvoterad på ett arbete för att jag är kvinna utan jag vill få den anställning jag sökt för att jag är bäst bland de sökande och framstår som mest lämplig för tjänsten. Jag hatar vare sig män eller kvinnor. Jag står upp för folks egna jag samt sexuella preferenser så länge det inte skadar någon och samvaro endast sker i samförstånd och genom samtycke.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments