Tänk om.....om vi hade börjat allt på ett annat sätt?

Jag och min man var på baletten Svansjön i fredags. Det var oerhört vackert. Inte ett ord sades under hela föreställningen, det fanns ingen textning som rullade för att översätta ett annat språk, det fanns inga skyltar, det fanns inga ord till musiken som spelades….och ändå lyckades de framföra sin föreställning till alla oss i publiken lika tydligt som om de skrikit ut orden. Kroppsspråket, dansen, musiken och scenerna gav oss en handling och ledde oss fram och åter i en kärlekshistoria som presenterades i tyllkjolar och på tå.

Mitt bland alla vackra kreationer och benmuskler kom jag på en så rolig sak…. Tänk om man istället för balett ansett att breakdance eller hip hopp var balett..att rapmusiken skapades istället för den klassiska…om artister som Nicki Minaj, Tupac, Markolioo, 50 Cent, Eminem eller Jay Z hade levt då vi skapade den klassiska musiken och så skapade de rappen som vi idag skulle se som vår klassiska. Orkesterdiket på Malmö Opera skulle fyllas av hängiga byxor där kalsongresår stack upp, kepsar som satts på bak och fram, stora guldhalsband med dollartecken på…och de skulle inte sitta så där stilla och tyst. De skulle röra på sig under tiden de spelade. Dirigenten skulle komma in och gå med swag och hålla ena handen över skrevet och le och visa upp två guldtänder i munnen.

La Triviata, Svansjön, Barberaren från Sevilla och jaaa alla andra stora operor och baletter skulle se väldigt annorlunda ut. Istället för att stå på tå i ett par lindade balettskor skulle de stå i stora pösiga tennisskor som inte var snörade. De små tyllkjolarna skulle ersättas av t-shirtar med tryck i flera storlekar för stora. Piruetterna skulle bli till back spinnings och operasångarna skulle lära sig att föra handen upp och ner pekande med fingret i takt med sin rapp.

Vem har bestämt att vi ska sjunga efter just den skala vi sjunger efter? Eftersom FLER sjunger falskt eftersom det finns en skala – varför gjorde man inte skalan helt tvärtom så att alla vi falsksjungande blev de som sjöng rent? Då skulle ju FLER ”kunna sjunga”. Dessutom skulle ett musikinstrument kunna hanteras av fler – om det gällde att ”spela fel”.

Hur skulle våra liv vara om vi börjat på ett helt annat sätt....vågar du tänka tanken?

Jag satt där i publiken. Uppklädd. Jag hänfördes. Såg en föreställning som framfördes för första gången på 1800-talet. Framför någon annan som kanske kände sitt inre följa med i dansens uttryck precis som jag gjorde. Någon som levde då. Som kanske är helt bortglömd idag. En själ som suttit uppklädd på ett helt annat sätt än vad jag var. Tillsammans med någon helt annan än vad jag var. Ändå har vi båda fått uppleva ett konstverk. En historia om kärlek och avund. Där syftet varit detsamma och tanken bakom likaså. Vi färdades både bakåt och framåt genom föreställningen. Någonstans har våra upplevelser varit lika. Någonstans i våra inre har vi kanske korsat samma tankar och upplevelse. Jag nu, någon då.

Livsglitter är att uppleva. Njuta av det vi gillar och hämtar energi från.

Jag önskar dig Allt Gott livet kan ge dig!

Kram Mimmi Abrisius

www.möjlighet.nu

www.mimmisblogg.nu

Bild lånad av Malmö Opera
(Ja, jag är fullt medveten om att jag generaliserar, har fördomar och okunskap kring ämnet rap. Jag är fullt medveten om att jag inte är helt sanningsenlig i min beskrivning kring hur artister och fans skulle klä sig och uppträda. Jag har medvetet överdrivit och skrivit ut mina fördomar)

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments