Så vackert det är ordet OMTANKE – tankar om någon annan. Vi bär de allihop men kanske på olika sätt och med olika människor eller varelser i våra tankar. Ibland bekymrade ibland lyckliga är de tankebanor som rör de som vi ömmar för. De kan också visa sig på så många sätt. Jag har fått äran att få så mycket omtanke den sista tiden att jag är oändligt rörd och så tacksam så jag kan inte beskriva det nog! Tack!

Från hela världen har folk hört av sig. Tagit av sin tid för att skriva ner sina tankar och tips kring hur vi kan gå vidare med vår process kring olyckan vi råkade ut för i Dubai. Ägnat oss tanken och försökt hjälpa oss att lösa våra knutar då vi känner oss maktlöst fastbundna mellan lagar, kultur, okunskap och till och med fördomar. Jag har fördomar och känner mig skamsen och säker på samma gång. Jag har varit i ett så vackert och modernt land – jag vill INTE känna fördomar – jag VILL ha svart på vitt att allt kommer att lösa sig och att vi ALLA är lika mycket värda i vår värld. Det är naivt, jag vet, för det är inte vad vi väljer att visa upp i vår värld nu. Vi bär alla det ansvaret. En utsträckt hand kan bli något så stort och betydelsefullt för den som får lägga sin rädda hand i din. Den värme som du väljer att ge kanske är det som förvandlar oro till hopp och med det följer kraft…så värdefullt, vilken viktig gåva och vi kan ALLA ge den till någon. Jag hoppas innerligt att jag åker hem (om jag nu åker) från detta varma land med en spännande arkitektur och historia som är som gör mig nyfiken. Tack!

Från närmaste vänner, från grannar, från vänner i andra länder, från bekant till och med från helt okända har meddelanden, blommor, ljuslyktor, kakor, choklad, kort, telefonsamtal (som jag tyvärr inte orkat ta), mat, löfte om hjälp, sms och kramar kommit! TACK SÅ OÄNDLIGT MYCKET! Det har fått mig att klara vardagen lite bättre. Det har verkligen värmt mitt hjärta. Det har givit mig kraft att våga tro på att allt ska lösa sig igen. Tack!

Era ord, era fina bokstäver sammansatta av er till mig – jag är rörd. Era tårar som blandats med mina. Er oro tillsammans med min. Era skratt tillsammans med mitt fintter – för glädjen måste få finnas med annars blir det så mörkt omkring mig. Tack!

Sekunder, minuter och ibland funderingar som rört sig om timmar och dagar har jag och min värdefulla vän Jenny fått av er – hur kan vi någonsin tacka tillräckligt för det? Livet glittrar när denna källa av kärlek har öppnat sig – ni har i och för sig alltid varit så fina mina kära vänner – och vi får dyka ner i ett av rosa varmt vatten och ni finns som livbojar runt omkring oss. Omfamnar oss och låter oss känna att vi inte kan drunkna. Frotterar oss torra och viskar i våra hår att vi klarar det här. Vi får landa i famnar som är varm och mjuka fyllda med omtanke som gjorda av sockervadd. Tack!

De kvarnar som vi nu mentalt ska slåss mot må vara stora och burdusa men jag tänker vara jag. Jag vill inte vinna något genom att prata ner och prata illa om någon – jag vill vinna min strid för att det är min att vinna. Jag vill gå starkare ur detta, ha fått mera kunskap, skratta åt mina fördomar, visa hur vi kan förstå varandra, ge förutsättningar till andra som hamnar där jag gjort….

Livsglitter är att kunna ge och få omtanke. Vem väljer du att ägna dina tankar om idag? Ibland är det nog till och med nyttigt att tänka om oss själva också. Göra en god kopp te, krypa upp i soffan under en filt och bara tänka rosa tankar om livet!

Jag önskar dig i sanning ALLT GOTT! Mimmi

PS. Läs gärna om mig i Sydsvenskan idag! DS

www.möjlighet.nu

www.mimmisblogg.se

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments